Passion!

Petrus sa till Jesus: aldrig någonsin får du tvätta mina fötter! Jesus sa till honom: Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap med mig. Då sa Petrus: Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet, Joh 13:8-9

Det finns ett ord som är typiskt svenskt och som nästan inte går att översätta till andra språk. Det är ordet lagom. Många av oss använder det varje dag och säger att något var lagom mycket, lagom högt och lagom svårt eller gått lagom fort. Ja, vi svenskar vill gärna vara lite medel, lite lagom, lite varken eller.

Men det finns några områden i livet där inte ordet lagom passar och fungerar så bra. Det gäller kärlekslivet mellan kille och tjej eller man och hustru. Att säga att man bara älskar den andre så där lagom faller oftast inte i så god jord. Nej, den andre vill höra att man är älskad över allt annat. Det gäller också inom idrotten. Om en coach säger till sitt lag att det räcker att de satsar och kämpar lagom mycket, får han troligen snart sparken. Hur är det då med tron? Kan man vara så där lagom kristen?

Strax innan Jesu dör på korset där han ska ge allt för världen visar han hur vi kan få gemenskap med honom. Han tvättar lärjungarnas fötter, men Petrus känner sig besvärad. Borde det inte vara måtta på hur långt Jesus går i sitt tjänande och på hur vad han vill göra för Petrus? Nej, det finns ingen måtta, inget lagom hos Jesus. Han ger allt i kärlek för oss och säger till Petrus och dig och mig: Utan detta har du inte gemenskap med mig. I Guds vokabulär finns inte ordet lagom. Allt eller inget, liv eller död. Jesus älskar oss människor gränslöst och vill att vi ska älska som han har älskat oss.

I sin bok Guds hand skriver journalisten Petter Karlsson: Varken Gud eller fotbollen vill ha objektivitet, betraktande på avstånd och kyliga analyser. Nej, det ska vara passion, utlevelse och helhjärtat engagemang.

Passion – det är vad både idrott och kristen tro handlar om!

Tomas Hammar

Time out!

I en hel del sporter finns det möjlighet at ta timeout. Timeout – en fantastisk möjlighet  att få ett break. Det kan finnas flera anledningar till att ta en timeout.

1 Återhämtning

Att få en liten paus för att hämta nya krafter kan vara nog så viktigt i en match. I mitt spel Beachvolleyboll finns det tom en lagstadgad teknisk timeout efter 21 bollar! En timeout för återhämtning behövs också i livet, ibland rullar allt på i ett otroligt tempo och det är viktigt att hitta stunder för återhämtning inte bara för kroppen utan också för själen och anden.  Se till att du får en timeout varje dag, en tid för andlig och själslig återhämtning där du får vara ensam med Gud.

 

2 Taktisk genomgång

Timeouten ger också en möjlighet till taktisk genomgång. Coachen och/eller lagkamraterna funderar på vad som inte funkar och ger råd om förändring för att kunna vända en negativ trend. Se till att du har en liten grupp med vänner som kan finnas runtomkring dig också i livet, vänner som kan ge dig råd och tips och be för dig. Bön är en viktig del i livet där vi får vara i kontakt med vår coach, för att få kraft inspiration och vägledning.

 

3 Uppmuntran

Timeouten kan också ge oss ny kraft att höja våra huvuden och tro på oss själva igen. Uppmuntran är så oerhört viktigt också i livet i övrigt, också här är den lilla gruppen livsviktig och kan hjälpa dig att se positivt på utmaningarna i livet. Här finns också Gud som den stora uppmuntraren som vill fylla oss med sin glädje och frid!

 

Tomas Arvidson

Vem kan man lita på?

Lägg ditt liv i Herrens hand, Lita på honom, Ps 37:5

Vem kan man lita på? Den frågan stod med feta bokstäver på Göteborgs-Postens första sida för några dagar sedan. Frågan gällde alla de som nu deltar i friidrotts-VM i Moskva. Kan man lita på att de inte fuskar och är dopade?

Allt vi gör i livet bygger på tillit. Det gäller när vi går över gatan, när vi kör bil, när vi sätter oss i ett flygplan, när arbetar och studerar, när vi går på restaurang, när vi ska bli opererade och när vi idrottar. Vi måste kunna lita på varandra. Det är grunden för allt. Utan tillit fungerar inte livet och samhället. Det är avgörande inom politiken, affärsvärlden, mediavärlden, idrottsvärlden och förstås i våra nära relationer. Vågar jag lita på den jag lever med? Varje människa som någon gång blivit sviken vet hur ont det gör.

Eftersom vi möter så mycket svek och fusk idag så är frågan om vem man kan lita på befogad. Därför måste den fråga även vara avgörande när det gäller religion och andlighet. Bibeln är mer än något annat, en bok om tro och tillit. Den visar hur förödande det är när själviskhet, svek, lögn och korruption tar över i mänskliga relationer och den pekar på de värderingar som är de enda som håller att bygga ett tryggt liv och ett samhälle på. Nämligen sanning, kärlek och tillit. Därför är Bibeln i allra högsta grad en viktig bok för vår tid.

All tillit har sitt ursprung i kärlek och eftersom Gud är den fullkomliga kärleken, finns grunden för all tillit hos Gud.  Därför skriver Johannes: vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. 1 Joh 4:16. De trodde och kände tillit på grund av att de lärt känna och upplevt Guds kärlek.  Samma sak gällde David och därför ger han oss rådet att lägga våra liv i Herrens hand och lita på honom. Tillit, ärlighet och sanning är viktigt för Gud. Därför vill han vi människor också ska leva så. Det är det han både utmanar oss till och vill hjälpa oss med vare sig vi befinner oss i skolan, på jobbet, i familjen eller på idrottsplatsen.

Visa mig Herre, din väg, så att jag kan vandra i din sanning, Ps 86:11

Fair Play på er!

Tomas Hammar

Att missa målet

Har du missat målet någon gång? Har du kommit helt fri med målvakten, fått det perfekta smash-läget, haft öppet mål, men trots det missat? Alla i laget förväntar sig att du ska göra mål men du missar, har du varit med om det?
Det gäller såväl på idrottsplanen såsom i livet utanför idrotten. Man gör bort sig. Alla gör bort sig. För att bli en framgångsrik idrottsperson tror jag man måste ha en tillåtande miljö där det är okej att göra bort sig. Detsamma gäller livet i övrigt.

Vi är rädda att göra bort oss. Rädslan över vad mina lagkamrater ska säga eller tänka gör att vi låser oss och inte vågar. Låt mig ta två exempel.
Du har öppet mål och ska bara lägga in bollen med en enkel bredsida. Men någonting blir fel, du får en sådan taskig träff på bollen att du missar det öppna målet. Dina lagkamrater skriker på dig och ropar: ”VAD GÖR DU?!”
Hur känner du dig i det läget?

Det andra exemplet är ifrån första dagen på gymnasiet. Du känner egentligen bara en person i din nya klass men du märker ganska snart att de flesta i den nya klassen verkar känna varandra sen tidigare. Din hjärna går på högvarv; Hur ska jag komma in i gänget? Du står lite i utkanten av gänget när du märker att det blir en öppning i samtalet. Du drar till med ett skämt med förhoppningen att gänget ska innesluta dig. Men skämtet går inte hem. Det blir kallt. Det verkar som att gänget klarar sig bra utan dig och verkar inte vilja ha med dig.
Hur känner du dig?

I båda exemplen tror jag att känslan inom dig är i botten. Vad behövs när jag är på botten? Någon som kan ta mig upp. Jesus Kristus har lovat att han ska vara med oss alla dagar genom hela livet. Han har själv varit i den där ”misslyckade-zonen” när han var totalt övergiven, förnedrad och utstött på korset. Där på korset identifierade han sig med alla som känner sig misslyckade, alla som missat målet.

I hebr 13:5b står det: Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig, 6och därför kan vi tryggt säga: Herren är min hjälpare, jag skall aldrig frukta. Vad kan en människa göra mig?

Samtidigt som Kristus lovar att aldrig överge oss uppmanar han oss att vara goda lagspelare och medmänniskor. Tänk vad viktiga dina ord, ditt leende, ditt bemötande är mot den som känner sig misslyckad!

John Ahlström